Kusligt.
Jag minns det inte, men min syster och mor har berättat för mig om att jag sett spöken när jag var liten och bodde i viby
Jag är rätt övertygad om att vi har spöken i vårat hus, och jag är glad så länge jag slipper se dem. xD
Jag tror att det kan ha att göra med att vi gärna vill att våra avlidna nära och kära ska finnas kvar omkring oss... fast å andra sidan brukar ju folk berätta om spöken från helt okända personer, inte att de har sett farmors spöke smyga omkring... Så jag antar att spök-myten helt enkelt finns överallt för att spöken finns överallt! :D
Jag tror det handlar om att man vill tro på ett liv efter döden. Jag menar man vill nog gärna inte tänka att när man dör så är det pang, bom, slut. Utan att det fortsätter på något sätt iallafall! Men vad vet jag, jag är inte kristen så jag tror inte på paradiset, jag tror inte på direkta spöken heller. Men jag vill inte gärna tro att det tar slut, bara är svart och inget mer när man dör heller! Min tanke är mest att något är det, och det något har jag inte en aning om vad det är och jag har ingen lust att spekulera i det heller! Jag kommer märka det en dag i framtiden iallafall. =P
Viktor, om de intalade dig saker när du var liten är det konspiration, det vet alla.
Tatl, vad är det som får dig att tro att ni har spöken i huset?
Kanske har ni lite rätt i det ni säger i att det kanske inte är rädslan för döden som framkallar spöktänk, utan snarare affektion till någon som gått bort eller hopp, som du sa, Emelie. Jag har sett för många skräckfilmer helt enkelt, och vill tro att spökidén bara är kuslig.
Spöken i deras bemärkelse är ju likom andliga väsen som man skulle kunna likna vid...ja, andeväsen, som Gud, t ex. Jag ska kolla upp om det finns någon tvättäkta spökreligion, verkligen sådär härligt New Age-ig.
Emelie: Jag vill tro att när jag dör så är det pang, bom, slut. Det är najs.
Men Olof, du är ju konstig det vet ju alla! ;P
jag är med på olofs teori där. som en ljuslåga typ, när man släcker ett ljus så är det ju släckt och fortsätter liksom inte brinna någon annan stans eller på samma ställe men i en annan skepnad. Den är liksom bara borta. Tror på samma sak med livet. Fast jag vill att det inte ska vara helt slut, jag tror inte människan finns bara för att finnas i typ 70 år och sen bara försvinna. Isf skulle vi inte ha den där längtan efter att leva längre. Jag tror inte vi är till för att vi ska dö egentligen. Men jag vet inte riktigt vad jag ska tro händer sen.
nej jag tror inte det blir långtråkigt att leva för evigt. Det finns för mycket att göra. och när det var för länge sen man gjorde en sak kan man alltid göra den igen. och allting förändras hela tiden. Och man blir aldrig färdigutbildad.
